Det finns gott om fisk i havet, men Happywhale ger antarktiska resenärer möjlighet att lära känna valarna lite bättre. Programmet grundades år 2015 och ger medborgarforskare möjlighet att skicka in högkvalitativa bilder av knölvalars stjärtfena, ryggfenan på andra valarter och ärr på andra havsdjur till en databas. När ett foto skickas in börjar en algoritm bearbeta bilden för att se om det finns någon matchning bland de befintliga 330 917 bilderna.

Den roliga biten? Om valen du såg syns en vecka, en månad eller flera år senare får du ett e-postmeddelande om valens senaste plats. Över 51 260 valar har identifierats, och forskare har tack vare projektet fått en bättre förståelse av deras hälsa, förflyttningar och miljömässiga förhållanden genom att spåra deras migrationsrutter.

Har du någonsin velat bli astronaut? Det kan blir svårt att få en plats på en rymdfärja, men du kan fortfarande samarbeta med NASA ombord på ett av Hurtigrutens fartyg genom att delta i GLOBE Cloud Observations-programmet. Programmet sponsras av NASA och innebär att gäster observerar och registrerar molntäcket vid specifika tidpunkter. Över 70 procent av jorden täcks av moln, vilket i hög utsträckning påverkar globala temperaturer och klimatet genom att antingen svalka ner eller värma upp jordens atmosfär.

Satelliter ger oss viktiga uppgifter om molntäcket ovanifrån, men vi vet inte mycket om vad som händer under det. Genom att registrera information när satelliterna befinner sig ovanför kan gäster studera molntäckets påverkan på yt- och lufttemperaturen i känsliga polarregioner och alltså hjälpa forskare att få en mer nyanserad bild av hur dessa vattenmassor påverkar de globala klimatförändringarna.

Medborgarforskare med hökögon kan delta i ett av Antarktis äldsta projekt för medborgarforskning, Antarctic Site Inventory (ASI). Det är det enda icke-statliga forskningsprojektet för sjöfåglar i världen, och projektets fokus ligger på att kartlägga förändringar i pingvin- och sjöfågelpopulationerna i Antarktis. Under ledning av och efter utbildning från våra guider och besättningsmedlemmar kan gästerna delta i undersökningar ombord genom att lära sig att känna igen fågelarter och kartlägga förhållandena vid olika landstigningsplatser under en resa.

Detta datainsamlingsprojekt har drivits i över 25 sommarsäsonger. Det hjälper forskare att förstå sjöfåglarnas utbredning och använder kvantitativ dataanalys för att övervaka långsiktiga förändringar på över 235 platser på Antarktiska halvön. Projektet visar hur sjöfåglar använder och anpassar sig till olika habitat, deras ätbeteende, populationens storlek vid häckningsplatser och arternas migration, och informationen används för att beräkna framtida förändringar i populationen hos olika arter av sjöfåglar.

Fytoplankton flyter omkring i havet och utgör botten av näringskedjan i Antarktis. De är osynliga för blotta ögat, men utgör den huvudsakliga näringskällan för lysräkor. Och eftersom de omvandlar koldioxid står de för över 50 procent av jordens syre. Ett av Hurtigrutens mest praktiska medborgarprojekt är Fjord Phyto. Gäster tar prover på havsvattnet och använder håvar och en CTD (ett verktyg som oceanografer använder för att mäta ledningsförmåga, temperatur och djup) för att samla in data från en av 16 fjordar där glaciärer mynnar ut.

Den andra delen av projektet äger rum ombord, där filtrerade havsvattenprov läggs under mikroskop i vetenskapscentret så att gäster kan observera dessa små organismer på nära håll och registrera sina fynd. Forskare från Scripps Institution of Oceanography använder data som samlats in av medborgarforskare för att avgöra hur färskt smältvatten från glaciärer påverkar fytoplankton i fjordarna.