En arktisk livsmiljö

Den över två miljoner kvadratkilometer stora ön Grönland har färre än 60 000 invånare, vilket innebär att naturen till största del har lämnats orörd. Trots Grönlands nordliga läge är de djupa fjordarna, avlägsna öarna och fridfulla stränderna fulla av djurliv. Faktum är att hela ön utgör ett omfattande ekosystem för de arktiska djuren.

Drygt 80 % av Grönland täcks av inlandsis, så de flesta djuren finns i öns isfria utkanter – ett område lika stort som Tyskland. De fiskfyllda vattnen skapar ideala levnadsförhållanden för djur som sälar och fåglar som i sin tur är byte för rovdjur som isbjörnar och fjällrävar.

Varmt blod i ett kallt klimat

Grönlands korta somrar och kalla vintrar gör det svårt att överleva för varmblodiga djur, men nio olika sorters inhemska däggdjur har ändå anpassat sig till dessa tuffa levnadsförhållanden. Samtliga däggdjur har tjock päls som håller dem varma och tre av arterna – isbjörn, polarhare och fjällräv – har vit päls som fungerar som kamouflage i snön.

Genomskinlig päls

Isbjörnar är marina däggdjur, men är inte (som många tror) en helt unik art. Faktum är att de är nära släkt med brunbjörnen, med den stora skillnaden att de har anpassat sig till ett liv norr om polcirkeln. De varmblodiga björnarna håller sig varma tack vare gott om kroppsfett och en genomskinlig päls som består av ihåliga hårstrån som innesluter luft och sprider ljus. Huden under pälsen är till mångas förvåning svart, vilket innebär att björnarna kan absorbera solens värme bättre.

Ett av de däggdjur som ofta syns till är myskoxen, men då en bra bit bort från de regioner där människor bor. Varmblodiga djur som ses mer sällan är arktisk halsbandslämmel, ren, hermelin, polarvarg, järv och isbjörn, vilka alla lever i avlägsna områden. Domesticerade grönlandshundar, som ses överallt vid vissa bosättningar, är faktiskt inte inhemska utan härstammar från sibiriska vargar.

Varmare än ull

Vid en första anblick är det lätt att tro att myskoxen är nära släkt med bisonoxar, men de är faktiskt närmare besläktade med getter. Detta förklarar kanske varför deras bukpäls sägs vara världens varmaste och mjukaste ulltyp. Materialet, som kallas quiviut på grönländska, tas vanligtvis från myskoxarnas ömsade skinn på vårkanten och används till garn för mössor och halsdukar.

Havs- och strandliv

Vi håller utkik efter alla de djur som har sin hemvist här när vi reser längs Grönlands orörda kust. Sexton valarter har registrerats i de kustnära vattnen, bland annat vikvalar och knölvalar, medan tumlare och delfiner håller till i det födorika vattnet kring fjordarna. Den bästa platsen för att se valar är Diskobukten.

Dessutom har Grönland ett rikt fågelliv, med ungefär 230 arter som antingen lever här året runt eller är flyttfåglar som bara hälsar på, bland annat flera olika rovfåglar. Håll utkik efter labb, stormfågel och vittrut längs stränderna, samt de sparvar som ofta häckar på land.

Öbor

Snösparven är världens nordligast häckande, landlevande fågel. De vita små fåglarna anländer under våren för att hitta sina häckningsplatser i det arktiska landskapet. Många gånger väljer de en nunatak, klippor som sticker upp ur en glaciär. Snösparvarna, som isolerar sina bon i klippskrevor med fjädrar och päls, är en av ett fåtal arter som bosätter sig på dessa små ”öar” i islandskapet.

Expeditionsteamet tar dig till de platser som ger oss bäst odds att få uppleva djurlivet på nära håll. I fartygets vetenskapscenter finns även en uppsjö av information om regionens natur som hjälper dig att få ut så mycket som möjligt av din resa till Grönland.