Man kan se alkorna som norra halvklotets pingviner. Faktum är att namnet ”pingvin” först gavs till den nu utdöda garfågeln av brittiska sjömän som färdades i Nordatlanten. Pingvinerna på södra halvklotet upptäcktes senare av sjömän och upptäcktsresande och misstogs för pingvinerna i Nordatlanten, vilket ledde till att namnet överfördes. Garfåglarna och pingvinerna på södra halvklotet liknar varandra, men är inte besläktade.

Andra medlemmar i alkfamiljen inkluderar sillgrisslor, tordmular, lunnefåglar, aethia och marmoralkor. Det finns 24 levande alkarter idag. Sammanlagt lever endast sex arter i Nordatlanten och 20 lever i norra Stilla havet (två arter finns i båda haven). Den magnifika mångfalden i Stilla havet beror förmodligen på att alkfamiljen utvecklades där och först senare tog sig till Atlanten, antingen via den södra rutten mellan Panama och Sydamerika eller genom Nordvästpassagen i Arktis.

Ja, du läste rätt. Det finns albatrosser i norra Stilla havet. Detta är den enda platsen på norra halvklotet där albatrosser häckar. Tre arter lever i norra Stilla havet: laysanalbatross, svartfotad albatross och den sällsynta gulnackade albatrossen. De resterande cirka 20 arterna häckar och lever på södra halvklotet, som i Antarktis, Nya Zeeland, Sydafrika och Sydamerika.

Alla tre arter i norra Stilla havet häckar på små öar utanför Japan och på platser i Stilla havet, som Midwayöarna, Laysan och Hawaiiöarna. Fåglarna lämnar kolonin i mitten av sommaren och sprider sig över hela norra Stilla havet för att söka föda. De flyger enorma avstånd på tusentals kilometer innan de återvänder till häckningskolonierna på hösten. En av de bästa platserna att se albatrosser i norra Stilla havet är i Alaskagolfen, söder om Aleutiska öarna. Se till att hålla utkik efter dem. Vårt expeditionsteam kommer också att finnas till hands ute på däck för att hjälpa till.

Roliga fakta: den äldsta kända vilda fågeln i världen är en laysanalbatross av honkön som fått namnet ”Wisdom”. Hon föddes förmodligen 1951, vilket betyder att hon är dryga 70 år gammal. Wisdom kläckte en ny fågelunge i februari 2021 och hon är fortfarande i sina bästa år. Med ett byte av fjäderdräkt varje år ser hon lika bra ut nu som när hon började häcka på 1950-talet.

Vattnet i norra Stilla havet och runt Alaska sprudlar av liv till följd av strömmar och uppvällningar som för med sig näringsämnen till ytan. Näringen tas upp av alger så att de kan växa och föröka sig i solljuset. Detta utgör grunden i näringskedjan och ger näring åt små filtrerare, som i sin tur blir uppätna av fiskar och bläckfiskar. Dessa hamnar i magen på toppkonsumenterna – stora fiskar, sälar, valar och sjöfåglar. Vissa sjöfåglar hoppar över en länk i näringskedjan och livnär sig direkt på små filtrerare, men förutom några undantag är det så här näringskedjan fungerar. Höga näringsnivåer och mycket solljus på våren och försommaren producerar stora algblomningar som till och med kan ses från rymden.

”The Blob” är en varm vattenmassa som först upptäcktes i norra Stilla havet 2013. Temperaturerna i denna ”marina värmebölja” låg 2–3 °C över det normala, vilket kanske inte låter särskilt mycket, men det får betydande konsekvenser för livet i havet. De flesta marina djur är mycket temperaturkänsliga och bestånden minskar om temperaturen är för varm eller för kall.

Populationer av små marina djur, såsom hoppkräftor, har minskat så pass mycket att många alkor, som livnär sig på hoppkräftor, har svultit ihjäl på grund av brist på föda. Marina värmeböljor i norra Stilla havet kan vara klimatförändringarnas ”nya normala” och de kommer att få stor påverkan på hela ekosystemet i framtiden.

Fågelskådare har mycket att se fram emot på våra expeditionskryssningar till Alaska, där inte bara alkor och albatrosser svävar på himlen utan även en mängd andra bevingade underverk. Glöm inte att packa med kikaren och långfokusobjektiv till kameran! Vi ser fram emot att välkomna dig ombord.